Shalom: Månadens ledare - september 2011

Wizo

På bara ett par timmar kan nära hundra nya immigranter och andra hjälpsökande komma till kvinnoorganisationen Wizo:s kontor i Jerusalem. Behoven av ekonomiskt bistånd till livets nödtorft och konkreta gåvor i form av mat och kläder är stora. Arbetslösheten som följt i intifadans spår har gjort situationen ännu värre. Wizo:s volontärer, som ofta själv varit i samma situation, förmedlar hjälpen.

För barn i riskzonen
Jaffa är inte bara en gammal hamnstad med stolt historia. Det är också Israels tyngst belastade stad när det gäller social utslagning, drogmissbruk, våld och kriminalitet. Därför finns Jaffainstitutet som en trygg hamn för barnen i de farliga miljöerna. Barn, både judiska och arabiska, som riskerar att hamna i samma misär som sina föräldrar får stabila vuxenkontakter, stödundervisning, fritidsaktiviteter och varm mat på Jaffainstitutet. Även föräldrarna får terapi och hjälp att bryta den onda cirkeln.

Shaare Zedek-sjukhuset
Shaare Zedek, sjukhuset med hjärtat, ligger mitt emot Herzlberget i Jerusalem. Namnet betyder “rättfärdighetens och barmhärtighetens port”. Shaare Zedek har som målsättning att ge alla vård utan hänsyn till religion, etnisk tillhörighet eller betalningsförmåga. Sjukhuset är välkänt för att i första hand behandla patienten och inte bara sjukdomen. Det är också det sjukhus i Jerusalem som välkomnar flest barn till världen, nämligen c:a 1 000 barn varje månad. Sjukhusets barnavdelningar är berömda. Där har man bl a specialiserat sig på vård av för tidigt födda barn och på barn med njursjukdomar, flertalet arabiska, som behöver dialys. En barnavdelning bär Raoul Wallenbergs namn. Barnen är här aldrig ensamma. Det finns alltid en vuxen närvarande för att ge dem trygghet. En annan av sjukhusets specialiteter är akutmedicin, där sjukhuset extremt snabbt tar hand om människor som fallit offer för terrorattacker eller råkat ut för olycksfall.

Keren Kajemet
Sedan början av 1900-talet har Keren Kajemet, KKL, bearbetat ofruktbara områden med hjälp av bland annat trädplantering. KKL har dikat ur Israels sumpmarker och stoppat ökenspridningen. Grönskande skogar klär numera stora delar av de steniga kullarna tack vare KKL. Vattenförsörjningen är också en av KKL:s stora uppgifter. Stora vattenreservoarer byggs för att tillvarata vinterregnens vatten. Den ständigt växande befolkningens behov kommer att kräva alla tillgängliga färskvattenresurser om 10-15 år. Därför är återanvändning av vatten det ena ekonomiskt möjliga alternativet för bevattning av jordbruket.

Sverigearbetet
En allt viktigare del av Shaloms arbete är Sverigearbetet. Det innefattar mötesverksamhet, undervisning, information och opinionsbildning, inte minst genom vår egen tidning. En stor del av arbetet sker genom insatser av aktiva styrelsemedlemmar och andra frivilliga. För att genomföra det dagliga arbetet har vi två deltidsanställda; sekreterare och redaktör.

Till huvudsidan Shalom över Israel hälsar dig välkommen!

Ledare september 2011

Israel, palestinierna och FN

Det är nu 64 år sedan FN 1947 beslutade om en delning av västra Palestina i ett judiskt och ett arabiskt område. Detta var en glädjedag för de judiska palestinierna, de som längtat, och hoppats så länge på att en dag få se Israel återupprättas. Men märkligt nog delades inte glädjen av de arabiska palestinierna, eller de arabiska
grannstaterna.

Att palestinska araber för första gången i världshistorien skulle få en egen stat, var inte nog för dem. När debatten inför beslutet pågick i FN hotade palestinaaraberna med krig genom sin representant från Arab Higher Committee, Jamal Husseini. Han sade bland annat: ”Den föreslagna delningslinjen kommer inte att bli något annat än en gräns av eld och blod”. Detta var inte bara ett inlägg i debatten. Det var ett allvarligt menat hot, som skulle komma att sättas i verket omgående efter omröstningen.

Nu, 64 år senare, kan vi bara konstatera, att 10 000-tals människoliv har spillts, på grund av denna ovilja att dela landet med judarna. Efter 64 år vägrar fortfarande den palestinaarabiska sidan att acceptera en judisk stat i området. De drömmer fortfarande om en palestinsk stat från floden (Jordan) till havet (Medelhavet). Men än värre, efter 64 år, är hatet mot judarna större än någonsin. Idag är den tongivande rörelsen i de palestinska områdena islamistiska Hamas, en rörelse som har Israels utplånande och upprättandet av en islamisk stat i hela Västpalestina som sitt främsta mål.

Krig efter krig

Trots Israels demokratiska tillkomst har landet fått utkämpa krig efter krig för att överleva. För det fanns ingen annan utväg för dem än att försvara sig och gå segrande ur striden. En förlust hade kunnat kosta dem deras existens. I takt med Israels militära segrar har omvärldens sympatier alltmer övergått till palestinierna, oaktat de senares våld, terrorism och hat mot den judiska staten.

Israel har gång på gång visat sin vilja till förhandlingar och fred. Man gjorde det 1947 innan staten hade bildats, genom att acceptera FN:s delningsbeslut. Man gjorde det på 1970-talet när man förhandlade om fred med Egypten. Man gjorde det på 1990-talet genom Osloavtalet med palestinierna, då man steg för steg lämnade över Judéen, Samarien och Gaza till palestinsk administration och i slutförhandlingarna till och med gick med på att dela Jerusalem, Israels huvudstad. Men alla Israels fredsansträngningar och eftergifter har belönats med mer terrorism.

Den palestinska sidan har alltså inte ansträngt sig för att uppnå fred. I de förhandlingar som förekommit har oviljan till eftergifter varit total. Ibland har man med munnen gått med på något, men sällan i praktiken. Yassir Arafat påstods en gång ha erkänt Israel, men i praktiken eldade han sitt folk till väpnad kamp för att besegra Israel.

”Ovilja”

Palestiniernas nuvarande ledare Mahmoud Abbas sägs ha tröttnat på Israels ovilja till förhandlingar och vill därför istället driva sin sak i FN. Abbas påstående är signifikativt för hela konflikten. Israels ”ovilja” består i att man vill att palestinierna ska erkänna judarnas rätt till en egen stat, något lika självklart som att palestinierna själva vill ha en egen stat. När detta skrivs är frågan på väg upp i FN:s generalförsamling och den 20 september har nämnts som ett troligt datum då en omröstning skulle kunna ske. Palestinierna har ofta framgångsrikt drivit sin sak i FN och ett stort antal gånger fått FN att fördöma Israel. Att sedan en stor del av staterna som röstar emot Israel själva är brutala diktaturer tycks spela mindre roll.

Denna gång hoppas man få ett beslut om en palestinsk stat inom 1967 års stilleståndslinje (gröna linjen), vilket innebär att Israel skulle tvingas lämna ifrån sig hela Västbanken (Judéen och Samarien), Gaza och hela östra Jerusalem inklusive den gamla staden. Att palestinierna skulle kunna uppnå en stat inom den gröna linjen, utan förhandlingar med Israel, och utan en tydlig avsiktsförklaring att lägga ned stridsyxan mot Israel, känns för Israel som en mardröm. Man skulle känna att hela världen går emot dem. En palestinsk stat utan fredliga avsikter, med alla dess vapen och terrorrörelser, skulle utgöra ett dödligt hot mot den israeliska staten. En gräns vid den gröna linjen skulle kraftigt försämra Israels möjligheter att försvara sig. Är verkligen FN berett att belöna palestinsk terrorism genom att besluta om en palestinsk stat inom den gröna linjen? Om några dagar vet vi.

Stefan Sturesson

Till arkivet för ledare

Håll dig uppdaterad om vad som sker i Israel genom:

BBC

Haaretz

Honest Reporting

Israels ambassad, Stockholm

Israel Today

Jerusalem Post

Judisk-kristna relationer

MEMRI TV

Reuters

Kanske du vill förkovra dig mer om dagens Israel? Se vår rekommenderade länksida.

Beställ ett gratis provexemplar av vår tidning! - I tidningen får du mer information om medlemskapet. Gör din intresseanmälan här. Vill du prenumerera direkt? Klicka här