Shalom: Månadens ledare

Wizo

På bara ett par timmar kan nära hundra nya immigranter och andra hjälpsökande komma till kvinnoorganisationen Wizo:s kontor i Jerusalem. Behoven av ekonomiskt bistånd till livets nödtorft och konkreta gåvor i form av mat och kläder är stora. Arbetslösheten som följt i intifadans spår har gjort situationen ännu värre. Wizo:s volontärer, som ofta själv varit i samma situation, förmedlar hjälpen.

För barn i riskzonen
Jaffa är inte bara en gammal hamnstad med stolt historia. Det är också Israels tyngst belastade stad när det gäller social utslagning, drogmissbruk, våld och kriminalitet. Därför finns Jaffainstitutet som en trygg hamn för barnen i de farliga miljöerna. Barn, både judiska och arabiska, som riskerar att hamna i samma misär som sina föräldrar får stabila vuxenkontakter, stödundervisning, fritidsaktiviteter och varm mat på Jaffainstitutet. Även föräldrarna får terapi och hjälp att bryta den onda cirkeln.

Shaare Zedek-sjukhuset
Shaare Zedek, sjukhuset med hjärtat, ligger mitt emot Herzlberget i Jerusalem. Namnet betyder “rättfärdighetens och barmhärtighetens port”. Shaare Zedek har som målsättning att ge alla vård utan hänsyn till religion, etnisk tillhörighet eller betalningsförmåga. Sjukhuset är välkänt för att i första hand behandla patienten och inte bara sjukdomen. Det är också det sjukhus i Jerusalem som välkomnar flest barn till världen, nämligen c:a 1 000 barn varje månad. Sjukhusets barnavdelningar är berömda. Där har man bl a specialiserat sig på vård av för tidigt födda barn och på barn med njursjukdomar, flertalet arabiska, som behöver dialys. En barnavdelning bär Raoul Wallenbergs namn. Barnen är här aldrig ensamma. Det finns alltid en vuxen närvarande för att ge dem trygghet. En annan av sjukhusets specialiteter är akutmedicin, där sjukhuset extremt snabbt tar hand om människor som fallit offer för terrorattacker eller råkat ut för olycksfall.

Keren Kajemet
Sedan början av 1900-talet har Keren Kajemet, KKL, bearbetat ofruktbara områden med hjälp av bland annat trädplantering. KKL har dikat ur Israels sumpmarker och stoppat ökenspridningen. Grönskande skogar klär numera stora delar av de steniga kullarna tack vare KKL. Vattenförsörjningen är också en av KKL:s stora uppgifter. Stora vattenreservoarer byggs för att tillvarata vinterregnens vatten. Den ständigt växande befolkningens behov kommer att kräva alla tillgängliga färskvattenresurser om 10-15 år. Därför är återanvändning av vatten det ena ekonomiskt möjliga alternativet för bevattning av jordbruket.

Sverigearbetet
En allt viktigare del av Shaloms arbete är Sverigearbetet. Det innefattar mötesverksamhet, undervisning, information och opinionsbildning, inte minst genom vår egen tidning. En stor del av arbetet sker genom insatser av aktiva styrelsemedlemmar och andra frivilliga. För att genomföra det dagliga arbetet har vi två deltidsanställda; sekreterare och redaktör.

Till huvudsidan Shalom över Israel hälsar dig välkommen!

Ledare juni 2011

Kampen på hemmaplan

Varje år i maj firas Israels självständighetsdag, Jom Ha´atzmaut med en stor fest i de judiska församlingarna. För mig innebar det att jag i år fick fira denna dag i Malmö då jag för första gången var inbjuden att tala i den judiska församlingen där. Det var intressant att få träffa denna församling som är så drabbad av antisemitism och på ort och ställe få höra hur de ser på situationen.

Jag besökte deras förskola där det går ett tjugotal barn och där man även glädjande nog ser att antalet barn kommer att öka till hösten. Eftersom Malmö inte har någon judisk skola kommer några familjer att sätta sina barn i den judiska skolan i Köpenhamn och skjutsa dem dit. Intressant att se hur gränsöverskridande denna region är och inte minst hur man löser situationen för sina barn.

Synagogan i Malmö är oerhört vackert utsmyckad på utsidan och stilren inuti. Jag fick möjlighet att få se synagogan genom en visning av ordförande för synagogan Hugo Klein.

Synagogan byggdes 1903 i morisk stil och är en av de få bevarade i Europa. De flesta andra moriska synagogor förstördes under kristallnatten 1938. Ytterväggarna i synagogan pryds av lotusblommor och talet åtta upprepas i dekoren, ”Herrens tal” eftersom templet helgades på åtta dagar. Synagogan har en ortodox inriktning.

Pansarglas

Judiska församlingen i Malmö har cirka 700 medlemmar, men det uppskattas att det bor minst det dubbla antalet med judisk bakgrund i Malmö/Lund-området. Under de senaste åren har några familjer lämnat Malmö på grund av antisemitismen. Rabbin Kesselman utsätts ständigt för trakasserier på gatorna när han promenerar hem, eftersom det syns tydligt att han är en judisk man. Det berättades för mig att bilar som ser honom vänder och kör tillbaka och kastar glåpord efter honom. Synagogan utsätts ständigt för skadegörelse som pangade fönster. Nu har man satt in pansarglas i fönstren för att undvika att gudstjänstbesökande får glassplitter på sig om stenar kastas in under gudstjänst. Det finns två judiska begravningsplatser i Malmö och bägge dessa utsätts också ständigt för skadegörelse.

Vardagsantisemitismen upplevs oerhört jobbigt av församlingsmedlemmarna och den kommer framför allt från invandrare med rötter i mellanöstern. Det berättades för mig att det är lika omöjligt för en judisk skolelev att gå i Rosengård som det är för en judisk skolelev att gå i skola i en palestinsk by på Västbanken.

Församlingen ville sätta in övervakningskameror utanför det judiska församlingshuset och synagogan, men det hindrade kommunen för att det skulle inkräkta på den personliga integriteten.

Våra judar i Sverige tillhör en av våra fem minoritetsgrupper och skall enligt lag få sina rättigheter skyddade. En lag för våra nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den förste januari 2010. Våra nationella minoriteter är samer, romer, judar, tornedalingar och sverigefinnar. Samtliga av dessa grupper har funnits i Sverige under mycket lång tid och är därför en del av det svenska kulturarvet, står det att läsa i lagen.

Den nya lagen innehåller åtgärder för att bland annat:
• säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner
• motverka diskriminering av och utsatthet för de nationella minoriteterna
• stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande samt
• främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken

Som lagstiftare har vi en del att göra för att följa upp denna lags efterlevnad.

Jag är oroad över den ökande antisemitismen i Malmö och i Sverige. Den antiisraeliska propagandamaskinen mot både staten Israel och judarna i Sverige har fått fäste och måste bekämpas. Och denna kamp är det vår skyldighet som ickejudar att föra.

För kom ihåg, det börjar alltid med judarna men det slutar aldrig med judarna. Och jag vill inte leva i ett Sverige där våra judiska medborgare flyttar ifrån vårt land, för då är vi inne på ett sluttande plan där det inte heller finns plats för mig.

Flera stora tänkare påpekade efter andra världskriget att det värsta inte var tyskarna och deras förintelsemaskineri, utan i stället alla stillatigande människor och länder som passiva tittade på när det outsägliga skedde framför ögonen på dem. Skall Israel och det judiska folket gå samma öde till mötes igen?

Inte om vi alla höjer vår röst mot lögnerna och orättvisorna. Vi har ett bibliskt löfte att förvalta. Ondskan får inte, och kan inte, segra i det långa loppet!

Vår uppgift i Sverige idag är att tala om vad som sker, peka på det orättfärdiga och fortsätta kampen för att sanningen skall segra. Vi kan inte acceptera att vi i Sverige år 2011 åter igen ser en ökande hets mot en av våra folkgrupper, den judiska. Vi kan alla bekämpa antisemitismen på vår hemarena och se till att den inte får ökat fotfäste.

Vi kan alla hjälpas åt att försöka attitydförändra och visa att vi är många ickejudar som aldrig kan acceptera en negativ särbehandling av vare sig staten Israel eller den judiska befolkningen. Som varken kan acceptera antisemitism eller antisionism.

Det måste upprepas om och om igen: Judarna i Sverige och Israel skall inte stå ensamma i denna kamp!

Annelie Enochson

Till arkivet för ledare

Håll dig uppdaterad om vad som sker i Israel genom:

BBC

Haaretz

Honest Reporting

Israels ambassad, Stockholm

Israel Today

Jerusalem Post

Judisk-kristna relationer

Korta nyheter från Israel

Reuters

Kanske du vill förkovra dig mer om dagens Israel? Se vår rekommenderade länksida.

Beställ ett gratis provexemplar av vår tidning! - I tidningen får du mer information om medlemskapet. Gör din intresseanmälan här. Vill du prenumerera direkt? Klicka här