 |
| |
| |
Wizo
På
bara ett par timmar kan nära hundra nya
immigranter och andra hjälpsökande komma till
kvinnoorganisationen Wizo:s kontor i Jerusalem.
Behoven av ekonomiskt bistånd till livets nödtorft
och konkreta gåvor i form av mat och kläder är
stora. Arbetslösheten som följt i intifadans spår
har gjort situationen ännu värre. Wizo:s
volontärer, som ofta själv varit i samma
situation, förmedlar hjälpen.
För
barn i riskzonen
Jaffa är inte bara en gammal hamnstad med stolt
historia. Det är också Israels tyngst belastade
stad när det gäller social utslagning,
drogmissbruk, våld och kriminalitet. Därför finns
Jaffainstitutet som en trygg hamn för barnen i
de farliga miljöerna. Barn, både judiska och
arabiska, som riskerar att hamna i samma misär
som sina föräldrar får stabila vuxenkontakter,
stödundervisning, fritidsaktiviteter och varm mat
på Jaffainstitutet. Även föräldrarna får terapi
och hjälp att bryta den onda cirkeln.
Shaare Zedek-sjukhuset
Shaare Zedek, sjukhuset med hjärtat, ligger mitt
emot Herzlberget i Jerusalem. Namnet betyder
“rättfärdighetens och barmhärtighetens port”. Shaare
Zedek har som målsättning att ge alla vård utan
hänsyn till religion, etnisk tillhörighet eller
betalningsförmåga. Sjukhuset är välkänt för att i
första hand behandla patienten och inte bara
sjukdomen. Det är också det sjukhus i Jerusalem som
välkomnar flest barn till världen, nämligen c:a 1
000 barn varje månad. Sjukhusets barnavdelningar är
berömda. Där har man bl a specialiserat sig på vård
av för tidigt födda barn och på barn med
njursjukdomar, flertalet arabiska, som behöver
dialys. En barnavdelning bär Raoul Wallenbergs namn.
Barnen är här aldrig ensamma. Det finns alltid en
vuxen närvarande för att ge dem trygghet. En annan
av sjukhusets specialiteter är akutmedicin, där
sjukhuset extremt snabbt tar hand om människor som
fallit offer för terrorattacker eller råkat ut för
olycksfall.
Keren Kajemet
Sedan början av 1900-talet har Keren Kajemet, KKL,
bearbetat ofruktbara områden med hjälp av bland
annat trädplantering. KKL har dikat ur Israels
sumpmarker och stoppat ökenspridningen. Grönskande
skogar klär numera stora delar av de steniga
kullarna tack vare KKL. Vattenförsörjningen är också
en av KKL:s stora uppgifter. Stora
vattenreservoarer byggs för att tillvarata
vinterregnens vatten. Den ständigt växande
befolkningens behov kommer att kräva alla
tillgängliga färskvattenresurser om 10-15 år.
Därför är återanvändning av vatten det ena
ekonomiskt möjliga alternativet för bevattning av
jordbruket.
Sverigearbetet
En allt viktigare del av Shaloms arbete är
Sverigearbetet. Det innefattar mötesverksamhet,
undervisning, information och opinionsbildning,
inte minst genom vår egen tidning. En stor del av
arbetet sker genom insatser av aktiva styrelsemedlemmar och andra frivilliga. För att genomföra
det dagliga arbetet har vi två deltidsanställda;
sekreterare och redaktör.
Läs mer om våra projekt |
|
| |
| |
|
|
|
|
|
|
 |
|
| |
Till
huvudsidan
| |
Ledare juni 2010
Förhandlingar?
Hela våren 2010 har det förekommit spekulationer och
gissningar om möjligheten av förhandlingar mellan Israel
och palestinierna. Situationen verkade helt nedfryst i
mars när Israel kom med nyheten om 1 600 lägenheter i
norra Jerusalem, samtidigt med den amerikanske vice
presidenten Bidens besök i landet. Biden uttalade sitt
grundliga misshag över de planerna och USA:s
utrikesminister Hillary Clinton spädde på med ett
vredgat telefonsamtal till premiärminister Netanyahu –
tre kvart av förebråelser mot Israel.
Sedan dess har relationerna mellan
Israel och USA varit ansträngda, men så sent som i maj
kom ett beslut från USA om ett viktigt stöd till Israels
robotförsvar och Barak Obama har betonat att banden
mellan USA och Israel ligger fast.
Egentligen har inte Netanyahu sagt något
annat detta år än vad han uttalade i ett tal våren 2009.
Då uttalade han stöd för en palestinsk stat vid sidan av
Israel, men han sade också i sitt tal att den
palestinska staten inte skulle tillåtas ha någon armé
och att gränserna skulle fastställas i direkta
förhandlingar mellan Israel och palestinierna. Han
utlovade alltså inte något delat Jerusalem, inte heller
att palestinaflyktingarna skulle få återvända till
staten Israel.
Arabiskt
nej
I flera uttalanden nyligen har Israels
ledare påmint omvärlden om att judarna redan före
omröstningen i FN i november 1947 godkände förslagen om
en arabisk och en judisk stat i området. Det var
araberna som sade kategoriskt nej och utlovade en
invasion för att krossa den judiska staten i dess
begynnelse. Även om det i euforin efter segern i
Sexdagarskriget 1967 fanns israeliska röster som talade
för ett Storisrael, så har de rösterna tystnat för länge
sedan och i Osloprocessen från 1993 togs de stora stegen
för ett förverkligande av en palestinsk stat.
Det är också värt att komma ihåg att det
var Netanyahu som, under sin första period som
premiärminister 1998, fullbordade Osloprocessens första
etapp: Åtta städer och 450 byar överlämnades till den
palestinska myndighetens lokala styre. Två år senare
framlade Ehud Barak ett långt gående förslag där 98
procent av Västbanken skulle överlämnas till nya
palestinska staten vid dess bildande. Han utlovade också
östra Jerusalem, men där hade han inte Knesset bakom
sig. Det var Yasser Arafat som dels sade nej och åter
nej, dels reste hem för att förbereda den andra
intifadan från september 2000.
Inget erkännande
Hösten 1998, då president Bill Clinton
besökte Mellanöstern, påstods det att PLO skulle ha
erkänt Israels rätt att existera, men det har aldrig
skrivits under av PLO. Så sent som förra sommaren
förklarade Mahmud Abbas, den palestinske presidenten,
att något sådant erkännande inte finns. Det är alltså
förklaringen till uteblivna förhandlingar, även om
världsopinionen föredrar att lägga skulden på Israel.
Trots allt växer Israels ekonomi med
fyra procent i år, nyss valdes Israel in i OECD (den
världsvida organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling). Israel är det första icke-europeiska
ordförandelandet för Eureka-projektet (ett
samarbetsprojekt för marknadsnära forskning) och
slutligen har flera länder, däribland det arabiska
Bahrain, öppet uttalat sig för att det viktiga att
Israel förblir ett judiskt land.
Men fiendskapen mot Israel är
fortfarande stor, inte minst i Sverige. Vi vet inte när
förhandlingar kommer igång igen eller hur den olyckliga
bordningen av Ship to Gaza kommer att påverka
utvecklingen, en tragisk utgång av en onödig provokation
mot den blockad som behövs för att hindra vapensmuggling
till Israels fiender.
Vi vill ändå fortsätta arbetet för
Israel, i förvissningen om det judiska folkets särskilda
och säregna uppgift.
John
Westlin
Till arkivet för ledare
|
|
 |
|
| |
Kanske du
vill förkovra dig mer om dagens Israel? Se vår
rekommenderade länksida. |
|
| | |
| |
Beställ ett gratis
provexemplar av vår tidning! - I tidningen får
du mer information om medlemskapet. Gör din
intresseanmälan
här. Vill du prenumerera direkt? Klicka
här
|
| |
|
| | |
