 |
| |
| |
Wizo
På
bara ett par timmar kan nära hundra nya
immigranter och andra hjälpsökande komma till
kvinnoorganisationen Wizos kontor i Jerusalem.
Behoven av ekonomiskt bistånd till livets nödtorft
och konkreta gåvor i form av mat och kläder är
stora. Arbetslösheten som följt i intifadans spår
har gjort situationen ännu värre. Wizos
volontärer, som ofta själv varit i samma
situation, förmedlar hjälpen.
För
barn i riskzonen
Jaffa är inte bara en gammal hamnstad med stolt
historia. Det är också Israels tyngst belastade
stad när det gäller social utslagning,
drogmissbruk, våld och kriminalitet. Därför finns
Jaffainstitutet som en trygg hamn för barnen i
de farliga miljöerna. Barn, både judiska och
arabiska, som riskerar att hamna i samma misär
som sina föräldrar får stabila vuxenkontakter,
stödundervisning, fritidsaktiviteter och varm mat
på Jaffainstitutet. Även föräldrarna får terapi
och hjälp att bryta den onda cirkeln.
Shaare Zedek-sjukhuset
Shaare Zedek, sjukhuset med hjärtat, ligger mitt
emot Herzlberget i Jerusalem. Namnet betyder
“rättfärdighetens och barmhärtighetens port”. Shaare
Zedek har som målsättning att ge alla vård utan
hänsyn till religion, etnisk tillhörighet eller
betalningsförmåga. Sjukhuset är välkänt för att i
första hand behandla patienten och inte bara
sjukdomen. Det är också det sjukhus i Jerusalem som
välkomnar flest barn till världen, nämligen c:a 1
000 barn varje månad. Sjukhusets barnavdelningar är
berömda. Där har man bl a specialiserat sig på vård
av för tidigt födda barn och på barn med
njursjukdomar, flertalet arabiska, som behöver
dialys. En barnavdelning bär Raoul Wallenbergs namn.
Barnen är här aldrig ensamma. Det finns alltid en
vuxen närvarande för att ge dem trygghet. En annan
av sjukhusets specialiteter är akutmedicin, där
sjukhuset extremt snabbt tar hand om människor som
fallit offer för terrorattacker eller råkat ut för
olycksfall.
Keren Kajemet
Sedan början av 1900-talet har Keren Kajemet, KKL,
bearbetat ofruktbara områden med hjälp av bland
annat trädplantering. KKL har dikat ur Israels
sumpmarker och stoppat ökenspridningen. Grönskande
skogar klär numera stora delar av de steniga
kullarna tack vare KKL. Vattenförsörjningen är också
en av KKL:s stora uppgifter. Stora
vattenreservoarer byggs för att tillvarata
vinterregnens vatten. Den ständigt växande
befolkningens behov kommer att kräva alla
tillgängliga färskvattenresurser om 10-15 år.
Därför är återanvändning av vatten det ena
ekonomiskt möjliga alternativet för bevattning av
jordbruket.
Sverigearbetet
En allt viktigare del av Shaloms arbete är
Sverigearbetet. Det innefattar mötesverksamhet,
undervisning, information och opinionsbildning,
inte minst genom vår egen tidning. En stor del av
arbetet sker genom insatser av aktiva styrelsemedlemmar och andra frivilliga. För att genomföra
det dagliga arbetet har vi två deltidsanställda;
sekreterare och redaktör.
Läs mer om våra projekt |
|
| |
| |
|
|
|
|
|
|
 |
|
| |
Till
huvudsidan
| |
Ledare april 2010
De eviga banden
Det moderna Israels drygt
60-åriga historia är fylld av våld och konflikter. 60 år
är ingen lång tid i ett historiskt perspektiv, kanske
att situationen ser helt annorlunda ut om 100 år. Kanske
Jesajas ord i 19:24 om Israel som en välsignelse på
jorden då har gått i uppfyllelse?
Sverige har nu haft oavbruten fred i 200
år men går vi längre tillbaka i tiden hade också vi
ständiga krig och konflikter.
Israel är ett ungt land
med en mycket gammal historia. Abraham, Israels
stamfader, dök upp på scenen för 4 000 år sedan, den
store folkledaren Moses för cirka 3 500 år sedan. För 3
000 år sedan var Israel en mäktig nation i Mellanöstern,
vars gränser sträckte sig från Eufrat ända till Gaza som
det står i 1 Kung 4:24.
Israels geografiska läge har dragit in
landet i mängder av konflikter och ockupationer genom
historien. Landet har alltid legat i skärningspunkten
mellan öst och väst, mellan nord oc h
syd och hamnat i skottgluggen för olika stormaktsrikens
erövringskrig och kamp om herraväldet. Så gudsfolket,
riket av präster, tvingades tidigt att lära sig kriga
för att försvara sig. Från Mose tid till idag har judar
tvingats att ta till vapen för att överleva som land och
folk.
Krossades
Ändå tycktes Israels historia ha nått en
slutpunkt när det krossades av romarriket år 135 e Kr.
När judarnas treåriga motstånd till slut krossades
beslöt den romerske kejsaren Hadrianus att allt judiskt
religiöst liv skulle utplånas. Landet skulle ödeläggas,
städer och byar förstöras, läsning av Torahn förbjudas
och därmed judisk tro och liv förbjudas. Mer än en halv
miljon judar dödades och de överlevande tvingades leva i
fångenskap eller gå i landsflykt.
Detta kunde ha varit dödsstöten för
judafolket, men i verkligheten fortsatte den judiska
nationen att leva – i varje judes tankar och drömmar. På
varje ny plats dit judar kom fortsatte de att leva som
judar och bar drömmen om att återvända till landet
levande i sina hjärtan. Små judiska enklaver kunde till
och med överleva i det gamla hemlandet, först i Jabne,
senare i Tiberias, senare också i Jerusalem. Det gick
helt enkelt inte att rycka upp de judiska rötterna från
det judiska landet. Så när britterna besegrat turkarna
1917 och blivit herrar i Palestina var det inte ett land
tomt på judar som man tog över. I den gamla huvudstaden
Jerusalem var de till och med den största folkgruppen.
Det är viktigt att förstå denna obrutna
förbindelse med landet, även när yttre omständigheter
tvingat judarna att leva i främmande land. Israels land
fortsatte i förskingringen att ha en avgörande roll för
folkets tro och liv .
Höll fast vid löftet
”Leshanah haba’a b’Yerushalajim” (Nästa
år i Jerusalem) har judar i förskingringen sjungit i
avslutningsgudstjänsten Ne’ila vid de stora högtiderna.
Hur omöjligt det än verkade höll de fast vid Herrens
löfte att en dag få återse den heliga staden. Ett
fördrivet folk som aldrig släpper den drömmen kommer
förr eller senare att få se den gå i uppfyllelse. Det är
denna obändiga längtan som är den bibliska roten till
sionismen.
För sionismen och visionen om ett
återvändande efter förskingringen finner vi mycket
tydligt i Gamla Testamentets skrifter. I Psaltarens
psalmer är det inte Israel eller Jerusalem som ska
upprättas - utan Sion. För Sion är ett av de namn som
Bibeln använder, både för landet och för Jerusalem,
speciellt när platsen där templet stod avses. Psaltarens
psalmer är fyllda av tankar, drömmar och profetior om
Sion.
När Herren åter upprättade Sion, då var
vi som drömmande. Då blev vår mun uppfylld med glädje
och vår tunga med jubel. Då sade man bland hedningarna:
Herren har gjort stora ting med dem (Ps 126:1-2).
I dessa tider, när judarnas rätt till
landet och Jerusalem ifrågasätts, är det viktigt att
påminna sig vad Guds ord säger i de här frågorna. I
Bibelns perspektiv är Israels rätt till landet given av
Gud. Sionismen är den rörelse som fört judarna tillbaka
till Löfteslandet. När de väl är samlade där, säger
Bibeln, skall Sion bli till en välsignelse inte bara för
judarna, utan för alla världens folk .
Stefan Sturesson
Till arkivet för ledare
|
|
 |
|
| |
Kanske du
vill förkovra dig mer om dagens Israel? Se vår
rekommenderade länksida. |
|
| | |
| |
Beställ ett gratis
provexemplar av vår tidning! - I tidningen får
du mer information om medlemskapet. Gör din
intresseanmälan
här. Vill du prenumerera direkt? Klicka
här
|
| |
|
| | |
