 |
| |
| |
Wizo
På
bara ett par timmar kan nära hundra nya
immigranter och andra hjälpsökande komma till
kvinnoorganisationen Wizos kontor i Jerusalem.
Behoven av ekonomiskt bistånd till livets nödtorft
och konkreta gåvor i form av mat och kläder är
stora. Arbetslösheten som följt i intifadans spår
har gjort situationen ännu värre. Wizos
volontärer, som ofta själv varit i samma
situation, förmedlar hjälpen.
För
barn i riskzonen
Jaffa är inte bara en gammal hamnstad med stolt
historia. Det är också Israels tyngst belastade
stad när det gäller social utslagning,
drogmissbruk, våld och kriminalitet. Därför finns
Jaffainstitutet som en trygg hamn för barnen i
de farliga miljöerna. Barn, både judiska och
arabiska, som riskerar att hamna i samma misär
som sina föräldrar får stabila vuxenkontakter,
stödundervisning, fritidsaktiviteter och varm mat
på Jaffainstitutet. Även föräldrarna får terapi
och hjälp att bryta den onda cirkeln.
Shaare Zedek-sjukhuset
Konflikten i Mellanöstern åstadkommer skador och
lidande bland både israeler och palestinier. Vi
försöker bistå de lidande på olika sätt. Genom stöd
till Shaare Zedek-sjukhuset bidrar vi till
kvalificerad vård till skadade och sjuka oavsett
religion och nationalitet.
Keren Kajemet
Sedan början av 1900-talet har Keren Kajemet, KKL,
bearbetat ofruktbara områden med hjälp av bland
annat trädplantering. KKL har dikat ur Israels
sumpmarker och stoppat ökenspridningen. Grönskande
skogar klär numera stora delar av de steniga
kullarna tack vare KKL. Vattenförsörjningen är också
en av KKL:s stora uppgifter. Stora
vattenreservoarer byggs för att tillvarata
vinterregnens vatten. Den ständigt växande
befolkningens behov kommer att kräva alla
tillgängliga färskvattenresurser om 10-15 år.
Därför är återanvändning av vatten det ena
ekonomiskt möjliga alternativet för bevattning av
jordbruket.
Sverigearbetet
En allt viktigare del av Shaloms arbete är
Sverigearbetet. Det innefattar mötesverksamhet,
undervisning, information och opinionsbildning,
inte minst genom vår egen tidning. En stor del av
arbetet sker genom insatser av aktiva styrelsemedlemmar och andra frivilliga. För att genomföra
det dagliga arbetet har vi två deltidsanställda;
sekreterare och redaktör.
Läs mer om våra projekt |
|
| |
| |
|
|
|
|
|
|
 |
|
| |
Till
huvudsidan
| |
Ledare februari 2008
Strömningar i tiden:
Dialog eller aggression?
Olika tankeströmningar går genom tiden, och så
har det väl alltid varit. Men vår tid uppvisar
ännu mer av den varan, något som kan förvirra
och förleda människor.
Ett par av de strömningar, som just nu
florerar, är olika inställningar till religionen
och dess plats i människors liv. Det finna ett
vaknande intresse och sökande efter mål och
mening i tillvaron, helt enkelt ett andligt
sökande, som ibland landar i en bekännelse om
personlig tro. Ett sådant exempel är dels Göran
Skytte, som efter lång tid som reporter och
stjärnjournalist nu bekänner sin tro på Jesus
Kristus. Ett annat exempel är Elisabet Sandlund,
under många år som journalist utan någon tro och
så plötsligt, i samband med dotterns
konfirmation, "drabbas" hon av en
trosupplevelse, som för fram till personlig tro.
I dag är hon chefredaktör i tidningen Dagen, där
hon redan gjort sig känd för insiktsfulla inlägg
av kristen bekännelse.
Vill fasa ut trossamfunden
Men det finns också en motsatt
strömning, där man vill avlägsna och fjärma allt vad tro
heter, som till exempel Förbundet humanisterna, som
torgför sin övertygelse, att religionsfrihet betyder
frihet från religionen, och man arbetar mycket aktivt,
ja, till och med aggressivt för att få bort allt vad
religion heter, från såväl samhället som från enskilda
människor. Där handlar det inte om dialog utan om
aggression. Ibland får de tankarna gensvar ända upp i
landets lagstiftande församling, där nyligen ordföranden
i riksdagens kulturutskott yrkat på minskning av
bidragen till trossamfunden, ”tills de kan visa att de
står för samhällets värderingar”. Man kan ana
fortsättningen: Inget stöd till trossamfund! Man vill
fasa ut trossamfunden från deras plats i människors liv.
Nåväl, inför allt detta kan vi med
lugn citera orden från Johannes första brev: ”Detta är
den seger, som övervunnit världen, vår tro!”
Saklig diskussion
Men vart tog dialogen vägen, är den utesluten som
kommunikation mellan människor? Det behöver den
verkligen inte vara. En saklig diskussion mellan olika
parter kan betyda oändligt mycket, se bara Jesu samtal
med Nikodemus, Joh. 3.
Vi kan samtala med människor av annan tro, lyssna till
deras argument och ge vårt vittnesbörd. Arne Servans
artikel i detta nummer är ett sådant sakligt inlägg. Ta
gärna del av den.
John Westlin
Till arkivet för ledare
|
|
 |
|
| |
Kanske du
vill förkovra dig mer om dagens Israel? Se vår
rekommenderade länksida. |
|
| | |
| |
Beställ ett gratis
provexemplar av vår tidning! - I tidningen får
du mer information om medlemskapet. Gör din
intresseanmälan
här. Vill du prenumerera direkt? Klicka
här
|
| |
|
| | |
