Hur förhåller vi oss till bibelordet?

När det gäller Israel – ser vi vilken framträdande plats Israel och det judiska folket har från Bibelns första till sista blad? I ledaren för oktober ställer Jonas Lönngren många frågor som vi var och en utmanas svara på.

Israel är den stora syndabocken. Israel ockuperar, slår ihjäl folk, fördriver folk och bygger bosättningar. Många gånger instämmer kyrkorna i dessa beskyllningar. När man tittar på kyrkornas inställning till Israel kan man ställa sig några frågor. Stämmer dessa beskyllningar? Håller kyrkorna på att gå ifrån vad det står i Bibeln om Israel? Håller vi på att bli politiskt korrekta istället för bibliskt korrekta? Håller vi på att förvandla Bibeln till en schweizerost där vi anpassar Bibeln till världen istället för att anpassa oss till vad Gud har sagt? Håller vi på att bara plocka ut det ”gottaste” ur Bibeln, det som passar oss själva?

Världens syn på Israel

Statsminister Stefan Löfven sade i den nyligen givna regeringsförklaringen: ”Nästa år har Israels ockupation av Palestina pågått i 50 år. Situationen förvärras kontinuerligt med nya illegala bosättningar.” Varför bygger en regeringsförklaring på felaktiga fakta? Fakta är att ”det fanns ingen palestinsk stat 1967. Vad som fanns mellan 1948 och 1967 var däremot en jordansk ockupation av Västbanken. Inga försök gjordes under den tiden att bilda en självständig palestinsk stat på detta område” (citat från svensk Israel-information). Men vad hände egentligen 1967, vad var upprinnelsen till sexdagarskriget och den s.k. ockupationen? Tiranasundet stängs, Nasser utropade att Egypten skulle färga Medelhavet rött av israeliskt blod och arabstaterna stod vid Israels gräns. Ockupation eller försvarade Israel sig? Varför reagerar inte världssamfundet när den palestinska ledaren Mahmoud Abbas åtskilliga gånger har sagt att inte en enda jude kommer att få bo i det framtida Palestina. Men när premiärminister Benjamin Netanyahu nyligen bemöter den palestinska myndigheten genom att anklaga dem för att uttalandet leder till etnisk rensning, då reagerar världssamfundet.

Gud valde Israel

När vi hör att Israel gång på gång blir utsedd till syndabock, för det mesta i Mellanösternkonflikten, måste vi komma ihåg att Gud utvalde ett folk. Gud ger Abraham i uppdrag att bege sig till ett land som han skall få och där han skulle bli till stor välsignelse. Abraham bröt upp från släkt och vänner. När han kom fram till Kanaans land sade Gud till honom: Åt dina efterkommande skall jag ge detta land (1 Mos 12:7). Likaså ingick Abraham ett förbund med Gud. Förbundet innebar att Abraham fick löfte om ett land. Löftet upprepar Gud sedan direkt till Abraham, Isak, Jakob och Mose åtta gånger, dessutom upprepar patriarkerna löftet tio gånger till folket. Löftet finns omnämnt mer än 200 gånger i Bibeln.

Vi ser att landet är viktigt för Gud, då kan vi riktigt ana att Gud vill ge oss människor, hedningar, en förhållningsorder om hur vi skall förhålla oss till Israel: Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade (1 Mos 12:3). Vi måste tänka på att Gud skapade och danade Israel, Jes 43:1: Men nu, så säger Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har danat dig, Israel: Frukta inte, ty jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min. De är som leret i Guds mäktiga hand. Gud sitter vid drejskivan, tar en lerklump. En lerklump som inte är någonting innan Gud tog hand om den. Märkligt att detta inte betyder något för så många kristna.

Israel från världens början till dess slut

Västbanken är ockuperat har vi nu hört i många år. Stämmer det ihop med bibelord som Ps 24:1? Jorden och allt som uppfyller den tillhör HERREN, världen och de som bor i den. Utgående från bibelordet – hur är vår syn på Israel? Är jag israelvän eller inte? Israelvän, varför detta påstående, när Bibeln handlar om Israel från 1 Moseboken 1:1 till Uppenbarelseboken 22:21. Bibeln är en enhet, inte en schweizerost. Men då är jag inte israelvän utan bibelvän.

Tänk också på hur det är med det nya Jerusalem. En fantastisk stad enligt Uppenbarelseboken, en stad med livets vatten. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt… (Upp 22:2). Vi har verkligen något att längta efter. Men hur kommer vi in i denna fantastiska stad? Genom stavhopp, med skylift eller helikopter. Nej, vi kommer in i staden genom dess portar som bär namnet på Israels barns tolv stammar, vi kommer in genom Israel (Upp 21:12). Om vi inte ser hela sammanhanget, om vi inte har hela perspektivet klart för oss kan vi lätt hamna i schweizerosten.

Jonas Lönngren
Styrelsemedlem i Shalom över Israel

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

, ,

Comments are closed.